Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerström, Jonas - Ålund, Otto Vilhelm - 1. Ångström, Anders Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en framstående konstnär. Han hade utmärkta anlag
för teckning och klart färgsinne men saknade nödigt
underlag af bildning och kunskaper. Hans flesta
stycken förete, med många förtjänster i öfrigt,
någonting sliskigt och kraftlöst, hvilket gifvit en
och annan konstdomare anledning att bryta stafven
öfver hela hans konstnärsskap. Af hans efterlämnade
målningar må nämnas: Amor och Psyche, Amor och Venus,
Hebe och Ganymedes, Endymion och Diana, Bacchus och
Ariadne, Procris och Cephalus, samt Venus, Anchises
och Amor, den sistnämnda i Nationalmuseum.
1. Ångström, Anders Jonas,
universitetslärare, fysiker. Född på Lögdö bruk i
Medelpad d. 14 aug. 1814. Föräldrar: d. v. brukspredikanten,
sedermera komministern i Sättna Johan Ångström
och Katarina Thunberg.
Efter att ha genomgått Härnösands läroverk, blef Å student i
Uppsala 1833, fil mag. vid promotionen 1839 och hösten
s. å. kallad till docent i fysiken. Förordnad 1842
till adjunkt vid Stockholms observatorium, utnämndes
han 1843 till astr. observator i Uppsala. Sistnämnda
år och det därpå följande befann han sig i München och
tog hos professor Lamont å observatoriet Bogenhausen
kännedom om dennes metod att anställa magnetiska
mätningar. Detta med det resultat, att han under
sin hemresa verkställde dylika mätningar i Paris,
Bruxelles, Göttingen och Köpenhamn. Efter att
1845–57 ha tjänstgjort som examinator i matematik
i studentexamen, 1846–47 vikarierat såsom astron.
professor samt tidtals på 1850-talet såsom professor
i fysik, erhöll han 1858 professuren i sistnämnda
ämne. Strax vid början af de sexton år, han innehade
denna lärostol, hade han att ombesörja inredningen
af den för det fysiska kabinettet afsedda lokalen i
den nya kemiska byggnaden samt instrumentsamlingens
öfverflyttning till densamma. Han förskaffade vidare
fysiska kabinettet en tidsenlig samling apparater
och sökte genom införande af fysiska laborationer
hos de studerande väcka och underhålla intresset
för de exakta vetenskaperna. Det var under resor i
Tyskland och Frankrike 1859 och 1866 han företog de
ofvan antydda apparatinköpen. Sistnämnda år hade han
äfven att i Paris fullgöra uppdraget att komparera de
för fysiska kabinettet i Uppsala nyanskaffade måtten
för metern och kilogrammet. Enahanda angelägenhet
besörjde han därstädes 1867 i gemenskap med professor
Ad. Nordenskiöld för Vetenskapsakademiens räkning. Han
blef led., 1850 af Vet.-akad., och sedermera af flera
inländska vetenskapliga samfund, 1867 af preussiska
Vet.-akad. i Berlin, 1870 af The Royal society i
London, af hvilket sällskap han 1872 fick mottaga den
stora Rumfordska guldmedaljen, samt invaldes 1873 till
medlem af l’Institut de France och af Videnskabernes
selskab i Köpenhamn. Utanför hans egentliga
verksamhetskrets togos hans insikter och förmåga i
anspråk för åtskilliga offentliga uppdrag. Så var
han 1869 ledamot af kommittén för ordnande af den
ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet och
var från drättselnämndens inrättande i nämnda stad
ända till sin död dess ordförande. Ledamot af 1873–74
års kommitté för omarbetning af universitetsstatuterna
och stadgan för examina inom filosofiska fakulteten,
tillhörde han i flera år styrelsen för Ultuna
landtbruksinstitut och Uppsala stadsfullmäktige
1868–73, var akademiens rektor 1870–71 och från 1867
till sin död Vetenskapssocietetens i Uppsala nitiske
och högt uppburne sekreterare. Död i Uppsala d. 21
juni 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
